LUNDS NATION HISTORIA

Nationshusets Historia

De första planerna på att bygga ett eget hus för nationen kom upp redan 1934, men planerna på en sportstuga till nationen strandade ganska snabbt av olika orsaker. 1937 fick planerna nytt liv genom att två donationer inkom till Lunds nation, den ena kom från Gamla Sparbanken i Lund och var på den stora summan 10 000 kronor. Den andra kom från apotekare Fredrik Montelin och var på 1 000 kronor. Det var de här pengarna som skulle ligga till grund för att huset sedan byggdes.

Men det var inte förrän 1947 som planerna riktigt kom igång igen för byggandet av studentbostäder för nationen. 1947 och 1949, byggde Akademiska föreningen (AF) respektive Värmlands nation studentbostäder vilket satte fart på byggandet av andra studentbostäder. 1950 beslöt riksdagen att stödja tillkomsten av studentbostadshus genom lån och bidrag till möbleringen av husen.

Riksdagens nya beslut skapade en livlig byggnadsverksamhet bland nationerna, även Lunds nation började 1954 att undersöka planerna på att bygga ett nationshus. Att nationen tvekade så mycket grundade sig framför allt på uppfattningen att många nationsmedlemmar hade sina hem i staden och följaktligen inte ville flytta hemifrån. En enkät som delades ut bland de 478 medlemmarna visade att runt 50% av medlemmarna önskade flytta in i ett nationshus. Önskemålen var att det skulle vara enkelt, trivsamt, väl isolerat för ljud och ha billiga hyror.

Riksdagsbeslutet gav visserligen rätt till stödlån men först gällde det att hitta en tomt som kommunen ställer till förfogande. Det visade sig att det fanns flera tomter att välja på, särskilt i stadens utkanter, speciellt en tomt på Tunaområdet verkade mest lämpad men en tid senare erbjöds nationen tomt nr 35 i kvarteret S:t Thomas. Den här tomten valdes genast.

Den 10 oktober 1955 tillsattes en byggnadskommittè med professor C. G. Ahlström som ordförande, pol. Mag. Per Sparrin som vice ordförande, bankdirektör C. G. Regnèll som kassör, fil. Mag. Lennart Wedberg som byggnadsförman, jur. stud. Bertil Andersson som vice byggnadsförman, fil. Stud. Ann-Mari Ebenius som sekreterare, fil. Lic. C. G. Widstrand samt sittande kurator (qurator härstammar från Uppsala), som då var pol. Stud. Mårten Hansson. C. G Widstrand lämnade snart Lund, därefter avgick C. G. Regnèll som efterträddes av bankdirektör Stig Lundeborg samt Ann-Mari Ebenius, som efterträddes av fil. Kand. Eva-Lis Forsby. Den sittande kuratorn Mårten Hansson som senare avgick blev senare invald som ordinarie ledamot i kommittèn. Några andra poster byttes även ut under tidens gång.

Redan vid första sammanträdet beslöts att man skulle ta kontakt med arkitekt SAR Klas Anshelm. Denne förklarade sig villig att utföra ritningarna. Efter diskussion mellan byggnadskommittén och arkitekten kom ritningarna att bestå av två flyglar, en längs St. Tomegatan på 4 våningar och en längs Agardhsgatan på 6 våningar. Det innehåll 84 enkelrum och 16 dubbletter, en gillestuga på taket och 18 garageplatser under gårdsplanen. Byggnadslov erhölls den 12 december 1956. I slutet av april 1956 sändes entreprenadhandlingarna ut till ett antal firmor.

Det första spadtaget togs den 24 juni 1957. Den 27 juni beslöt den Kungl. Bostadsstyrelsen att bevilja nationen ett tilläggslån på 823 500 kr baserat på produktionskostnaden som låg på 1 770 000 kr vilket gjorde att byggnadskommittén kunde andas ut.

Trots de statliga lånen, möbleringsbidrag och tomten, som staden generöst ställde till förfogande, behövde man ändå skaffa ytterligare likvida medel. Utrustning till köken, gillestugan, biblioteket och garaget måste anskaffas. Generösa bidrag på 40 000 kr och 50 000 kr inkom till nationen. Det var Malmöhus läns landsting respektive Lunds stad som stod för de generösa bidragen.

Byggandet fortskred sedan enligt tidsplanerna, taket på fyravåningsdelen kom redan på i januari 1958. Det andra taket på 6-våningslängan kom på den 7 mars samma år. Nu gick arbetet lättare och redan den 1 september kunde de första personerna flytta in i fyravåningslängan, och resten kunde flytta in den 1 november. En ovanlig sak var att bygget blev klart innan datumet som stod på kontraktet, vilket var den 1 december.

I vart och ett av rummen finns det en rymlig hall och i anslutning till hallen finns det en toalett. På varje våning fanns det också gemensamma duschar, telefonhytter och kök. Det här har nu ändrats och i anslutning till varje rum finns det nu även dusch. Dubbletterna har egen kokvrå med kylskåp och eget badrum. I källaren finns förutom de vanliga utrymmena också bastu, badrum, tvätt- och torkrum samt förvaringsutrymme.